|
Museum, café och shop |
|
Skärgårdens Märkesrutt-kryssning
Tryck på bilderna för förstoringar
Utställningsbyggnaden och caféet, Rosala Vikingacentrum
Diorama detalj
Alban, tillfångatagen engelsk munk
Miniatyr av vikingaskepp
Tavlor föreställande världsträdet Yggdrasil, gudarnas födelseplats Ginnungagap och världens undergång Ragnarök.
|
Skärgårdens vikingaförflutna levandegörs i Rosala Vikingacentrum i ett museum som bland annat presenterar fynd från de arkeologiska utgrävningarna i Örsund (nuvarande Kyrksundet). Vikingatiden (800-1050 e.Kr.) belyses genom följande utställningar: -Miniatyr över vikingarnas hamn och handelsplats i skärgården -Handelsscen utspelad med dockor, vikingatida import- och exportvaror -Vikingatiden på en tidsaxel -Illustration över landhöjningen i skärgården -Ett diorama om en vikings liv och förhållande till sina gudar -Utställning över krigsutrustning och vapen -Utställning över hantverk och musikinstrument I auditoriet visas videoföreställningar över den historiska bakgrunden samt bildspel om nordisk vikingatida mytologi. Hela vikingabyn fungerar som ett levande museum där man kan leva sig in i hurdan världen var på vikingatiden. Ett runstensfragment från Hitis De många skandinaviska och mellaneuropeiska järnåldersfynden från södra Finland tyder på ett varuytbyte som mot slutet av järnåldern fick allt större omfattning. Hittills har vi i skärgården haft relativt fåtaliga fynd som ansluter sig till kontakterna, men deras antal utökas dock år för år. Hösten 1997 upptäcktes ett fynd som ger ett belägg på skärgården som kontaktfält i sjöfarten mellan Östersjökusterna. Det handlar om ett fragment av en runsten, som hittades i Hitis, några kilometer från vikingacentret i Rosala. En rekonstruktion av fragmentet finns i museets utställning. Fyndplatsen Det lilla runstensfragmentet påträffades då villaägaren Jan Wiik
på Stora Ängesön beslöt att ta bort en sten som stack upp på
bottnen bredvid bryggan på ca en halv meters djup. När han fick upp
stenen, såg han att det fanns runor på ena sidan. Under vikingatiden, då markytan låg cirka fem meter lägre i förhållande till medelvattenståndet idag, var Stora Ängesön delad i flera holmar och skild från Lilla Ängesön av ett sund. Fyndplatsen ligger vid det sundet. Den nuvarande Storfladan utgjorde då en skyddad ankarplats med flera sund som inlopp. Till Stora Ängesön förläggs också etapphamnen Ängeshamn (Engishampn) i Jakob Teitts klagomålregister emot adeln i Finland 1555-1558 (Andersson 1963; Niitemaa 1964). Inskriften Runstensfragmentet är av jotnisk sandsten och väger 24 kg. Den ornerade ytan mäter ca 30 x 30 cm, tjockleken är 18 cm. Runornas höjd är 5-7 cm. Ristningslinjerna är tämligen vittrade. Texten är, åtminstone på den här delen av ristningsytan, arrangerad i två parallella konturföljande skriftband. Biten förefaller vara ett övre högra hörn av en större runristad sten. På den bit av mittytan som finns på fragmentet syns reliefhuggen ornamentik. Den utgörs av ett rundjurshuvud med ett ovalt öga samt en grop och tre parallella streck på halsen. En slinglinje passerar ovanför och nedanför halsen. Ursprung Hur runstensfragmentet hamnat i vattnet vid Stora Ängesön är okänt. Eftersom fragmentet är så pass litet kan det ha transporterats dit antingen ombord på någon båt som sjunkit eller som en av stenarna i ett lass på en släde som gått igenom isen. Var en sådan sjö- eller istransport startat går inte att fastställa. Möjligt är givetvis också att runstenen stått rest på stora Ängesön och rasat ut i vattnet nedför den förhållandevis branta strandsluttningen. Endast om ytterligare en eller flera delar av den ristade stenen hittas kommer ursprungplatsen att närmare kunna lokaliseras. En replika av Hitis-runstenen finns i hantverks- och musikinstrument-utställningen inne i vikingabyn.
Fynd från vikingarnas handelsplats Utgrävningar på den vikingatida boplatsen i Hitis vid Kyrksundet
företogs mellan åren 1992-97. Området i närheten av kapellruinen
prospekterades med metalldetektor varvid ett stort antal metallföremål
lokaliserades. Fynden påträffades framför allt söder om landsvägen
i Hitis by. Bland metallföremålen kan nämnas en vikingatida yxa,
silvermynt, ett tjugotal viktlod, olika typer av smycken, ett
nyckelformat hänge samt tre nycklar med ornamentik i form av tre
stiliserade fåglar. Nycklar av denna typ är inte tidigare kända från
Finland. Nycklarna anses vara importerade och eventuellt t.o.m.
tillverkade på Gotland, då det bland fynden från Kyrksundet
återfunnits även andra artefakter med gotländskt ursprung. Silvermynt och vikter som påträffats vid Kyrksundet antyder att det bedrivits handel där. Ett flertal fynd av verkstadskaraktär, såsom bronsbarrar, bronsbitar, bronslagg, gjuttapp, trasiga glas och mosaikpärlor, en halvfärdig bältessölja m.m. visar på att bronsgjutning och smyckestillverkning även förekommit. Några gjutformar har dock inte hittats.Vid sidan av en ekonomisk funktion kan fornlämningen vid Kyrksundet även haft en sakral betydelse i form av en kultplats. På boplatsens högsta punkt översållad med flyttblock har fynd påträffats i sammanhang som skulle kunna utpeka denna plats som offerplats. Det har bl.a. spekulerats i om ortnamnet Hitis kan ha sitt ursprung från ordet "hiisi" som betyder "offerplats", "kultplats" eller "helig lund" Ett besök av skolelever En grupp ungdomar är ute med Nationalmuseets forskare för att hjälpa till. I utgrävningarna har just hittats en brosch från en kvinnas mantel, stenar från smycken och hälften av ett österländskt silvermynt, som bevisar att man har upprätthålligt handel på denna plats. Myntets värde berodde på dess tyngd. När man behövde mindre växelpengar, bröt man helt enkelt mynten och vägde dem. I Hitis har man även hittat andra mynt, av vilka fem är från Nordafrika. Resten är från Ryssland, Konstantinopel och Tyskland. Man har också hittat tre sällsynta bronsnycklar, men det finaste fyndet är handtaget från ett svärd. Det hittades bredvid en stor sten på stranden, och när man försiktigt rengjorde det rostade handtaget blev det uppenbart att det var utsmyckat med silver. Det skall föras till konservatorn på Nationalmuseet, som ska försöka restaurera det. Man har som avsikt att ta reda på var de upphittade sakerna är hemma ifrån och hurudana människor deras ägare har varit.
Café Vindrosen I café Vindrosen kan den sjöfarande hämta andan efter Skärgårdshavets utmaningar och avnjuta en kopp kaffe med dopp. Där kan man också, på äkta vikingavis, inhandla souvenirer och presenter. Till sommaren 2013 är vårt sortiment avsevärt utvidgat och museishopen fullständigt förnyad. Se prislista.
Bokning och förfrågningar Rosala Vikingacentrum Ab Reimarsvägen 5 25950 Rosala, FINLAND Tel 02-4667227 |
